miniRival - Segling med mersmak. (text från tidigt -90-tal)
miniRival - Segling med mersmak. Undertecknad författare heter Mats Åhlander
och min bakgrund är att sedan många år äga och segla en
av 220 st Rival 22. Rival 22 är en 11 meter lång modern skärgårdskryssare
som tillverkas i plast och konstruerades i början av 70-talet av Erik Liedstrand.
Tack vare detta intresse har jag med flera andra kommit in i en helt ny värld
- hobbyvärlden. Hur det gått till ska jag nedan berätta mer
om.
Hur det började.
Bland seglare finns alltid många händiga personer. Här finns
också många drömmare, hängivna entusiaster och andra.
Gemensamt är dock att vi alla samlar på bilder och fotografier av
de kära båtarna samt mer eller mindre fullgångna modeller att
pryda våra hem med.
Några av oss gör ännu mer. Per-Arne Larsson, Roland Jelveby,
Bosse Johansson, Lars-Ola Larsson och Hans Erik Sääf är extra
kunniga, framsynta och drivkraftiga. Därför gjorde de en komplett
skalamodell (1:6,5) av vår gemensamma förebild, Rival 22 - Så
började historien om miniRival - en 1,7 m lång skönhet.
En ny prydnad för hemmet eller klubbstugan
Första skälet för oss andra Rival 22 seglare att bygga en miniRival
var nog för att få en prydnad till hemmet. Tänk att under vinterhalvåret
dagligen kunna se skönheten och att kunna visa upp henne för vänner
och bekanta!
Bekvämlighet och trivsel
Andra tankar rörde kanske bekvämligheten i samband med kappsegling.
Tänk att helt plötsligt kunna segla utan att behöva värva
gastar. Man behöver inte heller kasta loss för att segla. Man kan
sätta sig på akterdäcket med radiostyrningen i ena handen och
fikat behagligt nära. Man kan samlas på bryggan eller stranden och
direkt, när det händer, sköta eftersnacket samtliga skeppare
emellan. I stället för att långt i efterhand försöka
övertyga varandra vad som hänt - och varför!
Utbildning
Vi såg också möjligheter att utforma utbildning på ett
effektivt sätt. Allt från att riskfritt lära nybörjaren
vad styrbord och babord är till avancerad regelkunskap och taktik på
högsta nivå. Situationer kan snabbt och enkelt skapas, bedömas
och repeteras.
Ett komplement till varje form av seglingsträning.
Introduktion bland seglarkompisar.
Den första gruppen av intressenter återfanns således bland
oss Rivalseglare. När sedan konstruktörerna också byggde en
modell och skänkte till Rival 22-förbundet startade de något
de förmodligen inte anat. Året var 1983.
Senare, vid en höstfest i Uppsala, fick vi alla prova på att segla
via spakar. Oj va kul det var. Lek- och kappseglingslusten tog över i det
kulna höstvädret. Vi glömde att vi frös och vi ryckte manöverlådorna
från varandra för att bli skeppare en stund.
För att vi skulle komma igång att bygga intervjuade vi förstås
noga konstruktörerna. Det hindrade inte att vi gjorde en hel del missar.
Norbert, Gunnar och jag som byggde tillsammans hade glömt att släppmedlet
skulle torka ordentligt med en djupt sargad skrovyta som följd. Äggskal
och håligheter kring sarger och stävar är andra typer av problem
vi råkat ut för.
Nu har vi nog lärt oss ganska väl och samlat de mesta av erfarenheterna
i en byggbeskrivning. Problemet att finna de rätta tillbehören fanns
också men när intresset bara ökade skapades förutsättningarna
att skaffa plast, verktyg, mast, segel, lister etc. på ett bättre
sätt.
Nätverket utvidgas
I takt med att flera båtar blir segelklara, tävlingar ordnas och
miniRival visas på mässor förändras och kompletteras intressegruppen.
Nu är inte längre Rival 22-ägare i majoritet bland nybyggarna.
Andra seglare och hobbyintressenter har strömmat till.
Idag är cirka 150 båtar plastade och mer än 40 är segelklara.
Vi har seglat om KlassMästerskap sedan 1989. Ägare till miniRival
finns i Oskarshamn, Figeholm, Växjö, Örebro, Norrköping,
Nyköping, Oxelösund, Södertälje, Nynäshamn, Stockholm,
Västerås, Norrtälje, Uppsala, Göteborg och kanske också
någon annanstans.
Nya hobbyintresset
Nu har vi hamnat i en helt ny värld. Vi letar prylar i hobbybutikerna i
stället för båttillbehörsaffärerna. Vi får löda,
lära oss radiostyrning, finlira med småbeslag i aluminium, rostfritt
eller andra material. Likheterna med att arbeta med den "stora" båten
finns kanske men jag tycker ändå det är helt annorlunda.
Tillbehör sökes i alla slags butiker. Sybehörsbutiken får
tex sälja syrullar för att ordna skotningen. Småringar till
Kirschstång får ersätta ett skotblock. Vad svarar man förresten
när expediten frågar vad man ska ha ringarna till??
Hobbymässor och hobbytidningar blir intressanta. Kontakten och gemenskapen
med barnen ökar - Vi leker ju numera på samma sätt igen.
Visst är det kul.
Det största problemet
Begränsningarna i radiostyrningen är nog mest problematisk. Den teoretiska
gränsen om ca 15 båtar samtidigt på fjärden är på
tok för låg - Än värre är att gränsen i praktiken
är ännu lägre. Vi har redan onödigtvis tvingats dela in
kappseglingar i heat och trimseglingar med än fler deltagare störs
också av dessa begränsningar. Varför inte låta oss använda
alla frekvenser inom 27- och 40 - "banden" som tillåts i resten
av Europa?! En tjusning med segling är ju gemenskapen. Att segla tillsammans.
Många båtar samtidigt. Både kappsegling och nöjessegling.
Detta gäller minst lika mycket för RC-segling som för "riktig"
segling.
Återkoppling till kappseglingsregler
Svenska SeglarFörbundet har givit ut ett komplement till reglementet så
att RC-kappsegling blir bättre definierad. Man har då tagit hänsyn
till att ingen besättning finns ombord i de fall det har en betydelse.
Det är bra.
Efter våra regattor och mästerskap där vi utnyttjat dessa kan
vi vara nöjda. Det enda tillägget jag vill göra är att regeln
om förbud att beröra märke måste bort. Domare och rorsmän
(heter det så enligt RC-standard?) bör koncentrera sig på att
undvika kollisioner och tillbud mellan båtar. Svårt nog.
Förbudet är en kvarleva (tror jag) från de tider då man
seglade med fina mahognybåtar runt märken av hårda träslag
eller sten. Idag rundar vi plast-/eller gummimärken. Det är ju inte
heller någon fördel att köra på märket - möjligen
en risk att fastna.
Något om seglingar som varit
De två första KlassMästerskapen togs hem av tidigare SM-vinnare
i Rival 22. Petter Larsson från Uppsala vann 1989 och Gösta Linder,
Nynäshamn 1990. Därefter blev Bengt Österlind från Vällingby
vinnare 1991 och 1993. 1992 vann Ulf Neumann från Tullinge och 1994 års
vinnare blev Claes Fresk från Nynäshamn. Kul att det blivit flera
icke Rival 22-seglare som vunnit.
Vinnare 1995, -96 och -97 blev också Claes Fresk. Suveränt gjort
- Grattis.
Här lite mer om hur det gick till när Bengt vann 1991. Han vann med
minsta möjliga marginal över tvåan Bosse Johansson en härlig
oktober-lördag vid Djurgårdskanalens mynning nära Djurgårdsbrunn.
Tävlingen avgjordes efter sammanlagt 13 heat av nästan olidlig spänning.
Den knappa vinden gjorde att ingen var säker på segern i förtid.
En svag motström på kryssen mot mål ökade spänningen
än mer.
På frågan om varför Bengt vann svarar han försiktigt.
"Eftersom jag tidigare har sysslat en del med modellflygning kanske jag
lärt mig att inte peta så mycket och så ofta med spakarna".
Troligtvis har han helt rätt. Samma gäller förstås också
i storbåtssegling - men det är lätt att glömma.
Vi fick alla uppleva de hjärtliga kommentarerna och psykningarna när
man råkade missa märket eller då en konkurrent smet förbi.
"Varför gör han så?" "Han skulle slagit"
etc expertutlåtanden från publiken går ju direkt in i öronen
även på rorsmännen! Ingen lämnas opåverkad.
miniRival har också använts när kändisar utmanat varandra
i Nynäshamn. Då noga utrustade med nosskydd.
Ulf "Lill Pröjsarn" Nilsson slog Kenta Nilsson på sin väg
till den finalen. Han flög till Sverige enbart för att bevisa vem
som var bästa hockeyproffset i Nynäs. Moderatledaren slog inte Kommunalrådet
från Sossarna. Miljöpartiet fick ge sig för chefen för
NEX-kombinatet, chefredaktören för Nynäsposten slog Gunnar Sandstedt
från radion osv.
En mycket lycklig Björn Majgren, kommunalråd i Nynäshamn, kunde
till slut till sin egen?! och andras förvåning slå den evige
tävlingsmänniskan LillPröjsarn. Är inte detta bevis för
att modellsegling är en aktivitet eller sport för alla och på
lika villkor?
miniRivalklubben
I anslutning till den aktiva tävlingsverksamheten har formats en organisation
- miniRivalklubben. miniRivalklubben "äger" nu klassregeln och
på så vis kan klassregeln (entypsregeln) omhuldas och utvecklas
på bästa sätt. Förutom tävlingar och regattor engagerar
vi oss bland annat i Hobby- och Båtmässorna för att visa upp
båtar, träffas och ha kul. En extra krydda till kappseglandet är
rankingserier och vandringspriser som sätts upp. miniRivalklubben arbetar
tillsammans med Svenska Rival 22 förbundet för en officiell anslutning
till Svenska Seglarförbundet - som en underklubb till Svenska Rival 22
förbundet. Tills vidare seglar vi dock inofficiellt, men i enlighet med
strikta klassbestämmelser och tävlingsregler enligt SSF.
Introduktion till hur man bygger en miniRival
Du plastar själv skrov och däck i formar som Du hyr. Material till
plastarbetet kan köpas i vanliga båttillbehörsbutiker som Byggplast
och andra liknande leverantörer av standard båtbyggmaterial. Allt
enligt specifikation i byggdokumentationen. Blykölen köper du av oss.
Rodret tillverkar Du själv enligt ritning. Du fixar rodertrumma, förstärkningar,
genomföringar, monterar kölen, löser skotning och radiomottagning
innan Du skruvar/nitar fast däcket enligt anvisning.
Aluminiumprofil för mast / bom, radioutrustning, riggdetaljer, beslag etc
köper Du i hobbyaffär, sportaffär, järnaffär eller
på annat håll. Utrymme finns för olika lösningar. Segel
kan Du köpa eller sy själv. Relingslist kan Du köpa av oss.
Mer om detta i den särskilda byggbeskrivningen för miniRival.
Kostnader
Kostnaden för färdig båt varierar beroende på utrustning,
grad av egentillverkning. Största besparingen gör Du om Du redan har
eller kan låna verktyg, masker etc.
En kalkyl visar en trolig kostnad på minst fyra tusen kronor för
färdig båt.